Ett år utan honom.

Det känns faktiskt för j*vla ruttet att jag & lillebror inte ska få en sista tripp till Sthlm. Jag känner att vi skulle behöva det, eller iaf jag.
Jag är verkligen inte redo för att släppa taget om honom. För hur det än är, så är han alltid min lillebror.
Men jag vet också att det är detta han vill, & ska.

Igår fällde jag några tårar i soffan.

Alla säger till mig att tiden kommer att gå såå fort.. & det är ju detta han vill. Jag vet allt detta, men vet ni att min lillebror är den person som betyder allra mest för mig.. i hela världen.
Han kommer själv aldrig någonsin att förstå det.

Om allt detta går som det ska, så får jag bara träffa min lillebror i ca en månad till. Sen ska jag inte få se honom på ett år.
Det är just därför jag vill ha ett par dagar med honom, & Sthlm.. med oss.

Nej. Jag kan inte ens skriva mer om detta nu. Får slå undan alla tankar, tills det väl är dags.


Nu ska jag se klart filmen jag började se igår..


& vem behöver inte kärlek?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0