Loneliness.

Jag gråter för att någon faktiskt bryr sig. För att någon tog sig tid att kommentera mitt inlägg.  För att Spättan trots allt är sötast & vill bjuda in mig till henne & Paul.
Jag hade handlat för att vara ensam hemma imorgon kväll. Nu antar jag att jag helt enkelt bara kan ta & spara det till en annan ensam kväll?


Det är kanske bra att jag gråter idag, då kanske jag slipper göra det imorgon? Att vara ensam hos ett par kan göra ont. Men, som tur är så är dom mitt favoritpar, dom får mig alltid att känna mig välkommen.
Det är nog bara vid tolvslaget som det kommer att kännas ensamt, när jag står där utan ngn att pussa på & önska Gott Nytt År.
Kanske kommer jag att gråta om ngn kramar om mig då. Men, då får jag väl göra det.. det är inte som om dom inte sett mina tårar innan.
Jag tror att dom förstår..

Jag har iaf förklarat för Spättan varför jag är så nere. Det är så enkelt som att; Jag känner mig ensam.
För så är det. Hur bra jag än trivs med mig själv, så räcker jag inte till.


Så om jag inte deppar ihop totalt imorron så tror jag nog att jag tar & lånar familjens fonduegryta ner till Kungsgatan.
& bara umgås, med dessa två underbara människor.


Nu ska jag iaf duscha & torka bort min mascara. Sen blir det tacos med familjen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0