Idag är det ingen vanlig dag. Idag är det nämligen Mors Dag. Jag tycker att man ska försöka att visa sina föräldrar uppskattning varje dag, inte bara på en speciellt utvald dag. Men idag kan man passa på att visa sin kära Mamma lite extra uppskattning.
Det tänker jag göra så fort jag målat på mitt ansikte & sådär.

Jag med de två finaste människorna i världen. Mamma & Pappa. Vem vore man utan dessa människor? Dom satte en till världen & det är för deras skull man ständigt försöker vandra mot målet. Vad än det må vara.. Genom lyckliga såväl som sorgliga tider. Vad jag än gör här i livet så vet jag att dessa två människor alltid kommer att finnas där för mig & stötta mig.
Man väljer inte sina föräldrar. Men hade man kunnat det hade jag valt dessa två 100 ggr om.
Jag hoppas att dom är lika stolta över mig som jag är över dom.
Älskade älskade ni <3.

& en speciell liten hyllning till min Mamma. Den bästa Mamman utav dom alla. En sån Mamma som alltid finns där för en. Lyssnar & försöker att förstå.
En utav mina absolut bästa vänner.
Mamma min lilla Mamma, vad jag älskar dig.


Nej, dags att måla fejjan & bege sig.

Känner även du att du ibland tappar all inspiration? Verkligeheten suger musten ur dig. Det finns ingen ork till att skriva vackra rader kvar.
Men så ibland vaknar man till liv igen. Man inser att livet har så otroligt mycket att erbjuda, det gäller bara att välja att se det.

Lördag. Ute skiner inte solen. Med andra ord blir det inget balkonghäng för mig idag. Attans. Men vad hade man väntat sig? Istället sitter jag här & slöar. Faktiskt ganska så skönt det med.
Ska sitta här ett tag till, sen ska jag faktiskt ta tag i att städa lite här hemma. Suck vad drygt, men sånt ska skötas det med.
Ikväll blir det ner till C&B för att snacka lite skit. Det gillas. Känns som att det var längesedan nu? Ska iaf bli fint.
Hade först bestämt mig för att ha en lugn hemmakväll, by myself. Men hur kul är det 2 kvällar idag? Nej, bättre & mysa sig lite med sina bästa.

C är en sån vän jag vet att jag kommer ha vid min sida hela livet. Oavsett vad eller var i livet vi befinner oss. En sån vänskap ska man hålla hårt i. Men det krävs inte så mkt för att vårda den. För oavsett allt som händer runtomkring så finns den alltid där. En sådan vänskap överlever allt, för den prövas aldrig. Äkta vänskap bara är.

Mamma oroar sig för att jag & Kusse ska hänga för mkt & ta död på varandra innan vår resa. Men det där med Kusse är också en sån sak som inget runtomkring kan påverka. Hon & jag kommer alltid att vara Kussar. Det är ngt mer än vänskap. Det är ett sånt där osynligt band som man inte kan beskriva. Hon är så mkt mer än ord kan beskriva.

Annars så saknar jag Mazarin. Jag saknar en vän som kunde blivit så mkt mer. Om vi bara hade tagit oss tiden att ses så hade vår vänskap kunnat vara otroligt fin. Det är den förstås iaf. För oavsett avstånd & brist på tid så är hon en sån vän som jag alltid vill berätta allt för. En 'ny' men otroligt stark vänskap. Övervinner den Aussie så övervinner den allt ;)

Det finns även andra vänner som jag saknar. Vänner som man utav olika anledningar inte träffar så mkt nuförtiden. Ni vet exakt vem ni är. & ni vet säkert varför allt är som det är.

Sen finns det sådan vänskap som en gång i tiden var otroligt stark. Nu finns den inte mer. Den kommer heller aldrig att komma åter. Av olika anledningar. Kanske har vi växt ifrån varandra? Kanske var den helt enkelt aldrig äkta?
Det vi har kommer aldrig igen vännen.


Ja, där fick ni ta del av lite tankar om vänskap från min sida. Annat jag tänker på orkar jag inte dela med mig utav, iaf inte just nu.


Nu ska jag helt enkelt ta tag i denna dag.




Jag på Skogsmus-tiden. Those we're the days my friend..