Relief.

Först & främst, tack Pappa! Så länge du inte sitter ensam på krogen så tror jag nog att jag ska reda ut detta med att vi lämnar dig ensam hemma. & ang kommentarerna, så förstår jag att du inte giter ( hur stavas..?) kommentera varje inlägg jag skriver.. det kan ju bli en del på en dag. Du får  helt enkelt kommentera när du känner för det.

Så, det var skönt att få den stenen från mitt hjärta. Nu ska jag bara oroa mig för att Mamma ska åka hem själv från sin lilla middag med en väninna. Min Mamma ensam på t-banan? Jisses.

Det är inte lätt att vara barn & behöva oroa sig så fasligt för sina föräldrar.
Dom & andra sidan behöver minsann aldrig oroa sig för mig.. he he he...

Nu har jag nog fixat det mesta jag ska, hoppas jag. Det tar minsann längre tid än man tror.
Så nu ska jag varva ner med att äta chips & dippa innan jag ramlar ner i sängen.


Så får vi se när vi hörs igen, antingen i Sthlm eller när jag kommit hem.
Hur som helst så hoppas jag att ni alla uppför er fast att jag inte är hemma & håller er i öronen!

Dagens fråga:

Hur kan det komma sig att jag alltid har mer saker med mig på kortare resor än när jag ska på Charti?
Jo, för att när man ska på Charti så måste man väga & sen dessutom kanske även släpa på väskan en bit. Det behöver man inte nu.. så jag öser på!
Eller jo vänta, jag ska åka med Mamma.. detta innebär att jag visst kommer att få släpa på min egen väska.. (& kanske även hennes..).
Jaja, inget ska vägas så shit the same! Jag slänger i 17 par jeans till!

Sthlm here we come!

Sitter här & har just klippt av mina långa fina naglar. För att dämpa ångesten litegrann så målade jag dem rosa, även skabbtummen.. fast Mamma sa att jag ska låta den vara. Men, jag står bara inte ut med att se den så vidrig. Herregud, är jag fixerad vid mina naglar eller är jag? Jo. & jag ska säga er att det var ett tufft beslut när jag valde att klippa ner övriga naglar till skabbtummens längd. Men, jag var tvungen, blir för mkt fokus på den annars. JO jag lovar ser jag killen som orsakat mig all denna smärta så kommer jag att sparka honom, på ett ställe.
Såja nu har jag skrivit ett antal rader om mina naglar. Tror de får räcka så för att ni ska första att jag är lätt besatt.

Kom hem lite tidigare än vanligt idag, då jag skulle till Farbror Doktor.  Så nu är även det lilla problemet löst, eller det ska iaf börja lösas. Great.
Sen dess har jag inte hunnit med så mkt mer än naglarna & mat. Så jag ska nog ta tag i lite saker så fort jag avslutat vad jag ska här.

Imorgon är det äntligen dags. Sthlm here we come! Som jag längtat. Både efter staden, men såklart.. mest efter mina kära släktingar däruppe.
Mitt enda bekymmer just nu är hurvida min stackars Pappa ska klara sig hemma alldeles ensam. Han säger att det ska nog gå bra. Hhm. Men i mitt "jag tycker synd om alla ensamma-hjärta" så känns det lite fast att han säger så. Han ska ju vara helt ensam i flera dagar vettja!
Men alltså jag är ju iofs själv alltid ensam, så när jag tänker efter så tror jag nog att det ska gå bra. Kan jag kan han.
Såklart larvar jag mig mest. Jag tror kanske att Pappa ser fram emot detta lika mkt som jag.. VACATION!


Nej nu ska jag läsa bloggar, sen är det dags att göra ngt vettigt.

Knivar i tummen.

Herregud. Jag överdriver faktiskt inte när jag säger att jag har skitont i min tumme nu. Hade min lillebror varit hemma så hade han kunnat förstå hur jag känner, du vet Björn.. det känns typ som KNIVAR i tummen. Åh så att ja om du läser detta så hoppas jag att du tycker synd om din gamla syrra.
Tror nämligen att det bara är du som kan förstå hur hemsk smärtan är när den känns som knivar.

Jag skjuter på att duscha. Tror nämligen att det kommer att kännas som brinnande knivar då.
100 spänn på att jag kommer att få operera bort hela min tumme imorron!


Växtjesus!

När jag nyss stod & vattnade mina blommor ( jo jag gör faktiskt det då & då..) så kom jag till att tänka på en sak som Carro sa till mig i Fredags när hon såg min praktfulla blomma i köket;
"-Men gumman kan du ha blommor?".. Ja, ngt i den stilen. Amenva? Som om jag inte skulle kunna ha det va? Jag är för tusan dotter till självaste VÄXTJESUS!
Såklart kan jag ha blommor som blommar.

& så gillar jag att använda ordet AMENVA? Om ni nu inte märkt det vill säga..





Handikappad.

Givetvis skulle du gnälla. I just knew it. Men putte dig då!

Det är faktiskt synd om mig med idag. Min tumnagel fick idag slitas av. & fy i helv*te vad ont jag har i tummen nu. Det riktigt dunkade i den innan när jag skulle skicka ett sms till kusse, ngt som Mamma hade en simpel lösning på; smsa inte. Amenva?
Knäppt att min Mamma idag frågade mig om en sak jag skrev om här igår, utan att hon läst det. Varför undrade hon det just idag liksom? Scary..

Jag ska sitta här & tycka synd om mig själv en liten stund till, sen ska jag trotsa smärtan & ta tag i lite saker här hemma. En dag kvar, sen ska jag äntligen få lite ledigt.


Jo det var väl det som hänt va? Att det alltså är synd om mig.

Bokat!

Såja. Nu har jag äntligen lyckats komma fram till Citykliniken. Efter en stunds snack fick jag äntligen bokat en tid. Så imorron klockan 16 ska jag dit. Ojoj, det kommer inte att bli en rolig Marslön för min del. Men, vad ska man göra?
Hon trodde kanske att jag kunde vara allergisk mot min deodorant. Själv har jag googlat lite & har kanske lite andra aningar.. Mhm. Så jag tycker att det är lika bra att gå dit. & ja, det tyckte ju hon med eftersom hon sen bokade en tid .Själv står jag  inte ut en dag till med denna klåda.
Visst jag skulle kunna sluta använda den deon & se om det hjälper.. men tanken på att det inte gör det & att jag isf inte kommer till en läkare förrän om en vecka.. drives me crazy!
Ja, så vi får väl se vad dom säger va.

Nu har jag över en timme att fördriva innan jag ska iväg til jobbet. Då skulle jag ju kunna göra ngt vettigt som att packa eller städa, vi får väl se om jag gör det va.. :)

J*vla Citykliniken!

Godmorgon!

Här sitter jag & försöker att få Citykliniken att ringa upp mig, går mindre bra. 5 min till, sen får jag väl ringa & sätta mig i en förbaskad telefonkö. Åh alltså jag blir så irriterad! Att det ska vara så himla svårt att kunna få gå till en förbaskad läkare. Jag har fasen inte tid med detta.
Får panik ju mer tid som rinner iväg. Jag måste jobba mina 5 timmar & jag vill få det gjort så tidigt som möjligt.
Nu ringde jag igen, upptaget.. amen förhelv*te! Ska man verkligen behöva offra sin tid på att behöva gå ner & sätta sig där. KAN MAN INTE FIXA DET ÖVER TELEFON? Jo, nu börjar jag bli lagom lack..
Upptaget, upptaget, upptaget. Tydligen ska man behöva slösa sin arbetstid (& pengar...) för att gå ner & sätta sig där. & inte kan man när man väl får tag i dom boka en tid heller. Nejnejnej.
Jag ringde PRICK 08:00.. nu 20 min senare händer fort ingenting. Ringer hela stan ner dit eller? Åååååååååh!

Nej bäst att jag slutar att skriva innan jag kokar här. För faaaasen!

Skrämmande..

Uh. Detta är scary. Idag när jag & A var ute så snackade jag & A om "en sak". A vet vad jag menar.. ni andra kan fundera, eller så kan ni helt enkelt bara skita i det. Iaf, detta vi pratade om har hänt ett antal ggr. & nu hände det igen. Så sjukt!
& att det hände JUST IDAG. Samma dag som vi pratade om det. Hjälp. Jag börjar faktiskt att undra om det är så att du har ngn form utav sensor på mig.. som känner av att "jojo nu är det dags, nu har hon tappat bort minnena litegrann".
Åh gud.

Givetvis messade jag A om detta. & även hon tyckte att det var skrämmande. För det första.. jag & A träffas inte så ofta nuförtiden, när vi nu väl gör det så pratar vi om detta.. & så wops efter alla dessa dagar..
Ja.. det räcker med ett för det första.. kommer inte på ngt för det andra..


Nej nu ska jag sluta analysera detta.
Ignorera? Inte ignorera? Dagens i-lands problem it is.


Kattafan!

Okej. Det är Söndag. Det ger mig som vanligt lite lätt ångest. Fast denna veckan ska jag ju faktiskt bara jobba två dagar, så jag ska väl inte gnälla.

Denna helgen har varit bra. Igår drack vi vin & snackade skit hemma hos kusse. Sen blev det Inferno & därefter var jag & kusse duktiga flickor & åkte hem. Himla skönt måste jag säga, att klara av att "bara göra Inferno". We're good!
Bland det roligaste som sades igår måste ha varit när jag & Soffan pratade om katten som folk matar utanför henne. Jo, det har visst till och med gått så långt att folk släpper in den & ger den mat inne i trapphuset. Fy så vidrigt! Jag som är en katthatare förstår Soffans ilska över detta till fullo.
Det allra roligaste med hela denna historien är att Soffan när hon kom hem på natten kastade ut kattatallriken så att den gick i tusen bitar. Haha. Det tycker jag var mkt bra gjort utav henne.. väck med skiten!

Annars hände det nog inte så värst mkt spännande igår. Jo, jag blev uppraggad, efter att kusse lämnat mig ensam i sådär en halv minut.
"-Varför sitter du här själv? Jag har bott här i 24 år. Var har du varit hela tiden? Osv osv".
Man kan ju tycka att jag borde bli glad över detta, men.. kräsen som jag är så blev jag inte det. Men, jag var snäll iaf.. sa inget drygt & lät honom till och med pussa min hand.
Sen kom kusse & jag var räddad från min ensamhet. Eller ngt..

Ja, det var nog vad jag hade att berätta om gårdagen.

Idag har jag varit ute & gått med Angelica. Det var nog det enda vettiga som hände i mitt liv idag. Men man får väl vara nöjd med att ha uträttat en vettig sak? Inte varje Söndag man gör det inte. Skönt med en promenad & lite ventilation. Det var längesedan nu. Innan gick jag & Angelica våra ångestrundor på tre timmar VARJE Söndag.


Nej nu ska jag snoka runt lite här.


"-Jag letade upp ditt nummer på Eniro." Amen nej så käärt. Det var det faktiskt..

Leaving so soon.

I morse när jag vaknade så sa jag till mig själv att jag absolut inte skulle gå ut idag. Varför säger man alltid så när man vaknar? Sen några timmar, ett glas treo, en frukost & ett telefonsamtal senare.. ja, då har man helt plötsligt veknat lite. Kanske, kanske ska man gå ut idag iaf. Men bara kanske, eg vill man ju vara hemma & bara ta det lugnt. Hrm.

Igår var iaf en mkt bra kväll. Langosen blev svingoda & trots att vi till en början befarade att vi skulle behöva ta ett besök på Pölsemannen för att bli mätta, så kan jag säga att vi behövde inte det. Det finns till och med langosdeg över till lilla mig. (& nej vi kastade inte ut den från balkongen, jag är ju faktiskt närmre trettio än tjugo..)
Tror jag ska trycka i mig det i morgon igen, fint.
Efter att ha ätit langos, druckit vin & snackat skit i ett par timmar så begav vi oss ner i stan. En cider på Inferno & sen blev det karaoke på Tages. Tre låtar rev vi loss. Haha. Herregud alltså, det är tur att där inte är några vettiga människor såpass tidigt.
Inte så mkt kändisar ute, men ett & annat hue stötte man väl på. Eller ja, det var nog faktiskt bara ett.
Orkade inte hela kvällen, så runt halv tre låg jag i min säng.

& ja.. sen vaknade jag som sagt med skallebank. Tog sovmorgon till halv tolv. Sen fick jag allt ta tag i mitt liv. Eller ngt..

Jo, jag har ju missat att skriva om att jag faktiskt pratade med min kära Lillebror häromdagen. Först försökte vi att skypa, det funkade inte så värst bra, så Böttis ringde mig ist. Sen pratade vi i en sådär 1,5 timme. Tiden bara flög iväg. Jag var minst sagt uppe på övertid när jag slöt ögonlocken kvart i tolv.
Men det var roligt att få prata med honom, & inte bara "höras i bloggvärlden". Vi pratade om bilar.., shopping, tv-serier, väder, förfrusna hundar, vår resa.. & inte minst vår återförening. Böttis berättade att han varje dag brukar tänka på hur det kommer bli när han kommer & möter oss tre. Nu tänker jag också på det varje dag. Det lilla scenariot spelas upp i mitt huvud om & om igen.
Hur kommer vi att reagera när vi ser honom & tvärtom.. kommer vi att rusa mot varandra? Åh.. det är faktiskt det jag ser fram emot mest. Att då se denna älskade lilla skitunge toppar hela resan.
Tänk att det ska krävas att en människa "försvinner ur ens liv" för att man ska förstå hur mkt den betyder för en. Nu har ju Böttis inte försvunnit så. Dock finns han ju inte här hemma som han gjorde innan.

Den dagen då vi lämnade honom på Kastrup var ärligt talat en utav de värsta dagarna i mitt liv. Jag grät nästan konstant, jag grät så att jag skakade. När denna lilla unge gick upp för trappan med sin stora bag över axeln kan jag inte ens bekriva hur det kändes. Då brast storasysterns hjärta & jag fick vända mig om. Sen var han borta..
Den dagen förstod jag inte hur jag skulle klara ett år utan honom. Men mest av allt kunde jag inte förstå hur denna lilla Lillebror skulle klara sig helt ensam i USA.

Nu har jag lärt mig att tiden går fort, man kan sakna utan att gråta, man kan glädjas åt allt roligt han får uppleva, man kan längta.. & mest av allt så har jag insett vilken fin lillebror jag har & hur jäkla stolt jag är över honom!


Ja, jag kände för att vara lite blödig idag. Men nu får det vara slut på denna novell.

Dags att bli fin, eller ngt :)


Waiting.

Sitter hemma hos familjen & väntar på att dom ska komma hem. Då ska jag norpa vin & förhoppningsvis även låna en liten slant. Nej, jag orkar helt enkelt inte gå upp & hämta ut i detta vädret. & eftersom jag heter Glömström i efternamn så har jag givetvis inte kommit ihåg att göra det på jobbet idag.

När jag sen kommer hem till min lilla lya så ska jag dammsuga, torka golv, städa toaletten, röja allmänt, duscha & göra mig fin. Jisses! Hur hinna innan Carrofliin kommer? Aja, hon är van vid att vänta. Vi brukar dessutom spackla oss i sådär 4 timmar så ;)
Måste nog hinna slänga i mig ngt ätbart också. Kommer nog avlida innan langosen står på bordet annars.. & det vore ju faktiskt lite synd!

Sitter nu & funderar lite på hur jag ska ta mig hem i natt.. man kommer ju inte precis att cykla ner i stan ikväll. Oh.. vilka problem man har!


Nej nu ska jag snoka runt lite här.
Hörs senare, om jag hinner.. annars.. ha en fin kväll, det tänker nämligen jag ha!

Plan Sverige.

Den enda räkningen som faktiskt känns bra att betala är den till mitt fadderbarn. Tänk vad "så lite pengar" kan göra för en annan människa.
Jag är lika stolt över mig själv varje gång jag skickar iväg den räkningen.

Har du inte 250 kr över i månaden att skänka till ngn som verkligen behöver din hjälp? Man kan faktiskt "dela" ett fadderbarn. Det gör jag & min Pappa. 150 från Pappa & 100 från mig (som vanligt en bra deal..)
Jo, 100 kr kan vara mkt för vissa.. det vet jag.


Men tänkt efter. Kan det inte vara värt ngn hundralapp för att känna sig som en bättre människa?

Jag, tanten. Tanten, jag.

"-Akta dig så att inte tanten kör på dig". Jo så sa en man till sitt barn idag. Det är ju inte klokt. Man fyller 25 & wips så har man blivit en tant.

Inte helt oväntat så har jag & Mazarin avbokat vår Lördag. Gud alltså, vi är verkligen sämst på att ses. Orsaken denna gången? Dop, förkylning, pengabrist.. & fram för allt.. DET ÄR SVINKALLT! Haha. Jojo, det blir väl vad man gör det till.. & jag antar att vi inte var så värst sugna på en utgång.
Nu har min kära kusse dock ringt & hetsat mig lite ang. Lördag, så kanske kanske kommer jag att vara en svag människa & gå ut iaf.  Min plan är att inte göra det, men jag vet hur det brukar sluta..

Jag ska ju faktiskt ut imorron. Då ska jag & min lilla Carroliinii käka langos & göra stan osäker. Två saker som vi tillsammans är mkt bra på!
Sist vi gjorde langos bodde jag på Larvi & jag & Carro kastade ut den överblivna langosdegen från min balkong dagen efter. Mkt moget. Jag undrar om vi växt till oss sen dess? Troligvtis inte.

Annars? Jag skulle kunna gnälla om mitt jobb & Skånetrafiken.. men, det tänker jag inte göra idag.


Nej nu ska jag betala räkningar.. vi får se hur mkt där blir över till dig käre Far :)

Vi sköter hennes jobb.

Gud vad seg bloggen är idag, jag blir tokig!

Onsdag idag då. Halva veckan gjord. Sweet. Fick gå hem lite tidigare än vanligt idag. Inte helt oväntat var tåget då försenat & körde sedan i snigelfart hem. & det retar mig ngt oerhört att dom inte ropar ut ngn info om det, för även om tåget "bara blir" över tio minuter försenat så skadar det inte att informera om varför.. tröttsamt, tröttsamt!

Sen jag kom hem har jag duschat, ätit, pratat i telefon & sökt två jobb. Jojo, lite flitig har jag allt varit.

Det är otroligt att det redan är Onsdag & varken jag själv, eller Mazarin har avbokat Lördagen än.. ska vi lyckas ses denna gången? Det är nog bäst att jag ringer & kollar upp det imorron.. verkar ju inte klokt att det ska bli av!

För att mala lite mer om jobb då. Vår fackliga representant har äntligen fått tummarna loss för att börja hjälpa oss. Det var ju inte en dag för tidigt. Det är bara så tröttsamt att man ska behöva jaga livet ur & mer eller mindre hota folk för att det ska bli ngt gjort! Sen att VI ska behöva ge henne den info hon behöver för att hon ska kunna utföra sitt arbete, det tycker jag är.. för dåligt!
Menmen, nu ska hon iaf kolla upp saker, & gör "vad hon kan" för oss.
Tack snälla du, det är allt vi bett om nu i sisådär en månad.


Nej usch vad jag gnäller. Nu ska jag läsa lite bloggar. Sen blir det Greys.. ÄNTLIGEN!
Nattinatt.


Blödig.

Jag tycker alltför ofta väldigt synd om folk. Kanske är det svårt för vissa att tro detta, eftersom jag nog uppfattas som en aning bitchig ibland. Eller är det kanske bara ngt jag inbillar mig att folk tycker? Hur som helst så är jag en oerhört blödig människa & kan nästan varje dag hitta en minst en, helt okänd människa som jag tycker så oerhört synd om. Varför? Av en massa olika anledningar.

En människa som jag faktiskt tycker så  synd om är den omtalade Gullis. Denna gubbe kan irritera mig något oerhört när han står där som ett fån & ställer samma irriterande frågor varje dag. När han frågar en massa dumma frågor då blir jag  mkt irriterad. Brukar avsluta våra samtal med att säga att jag faktiskt måste jobba, sen rullar jag iväg nöjd över att jag kommit undan. Men, sen tar det inte lång tid förrän jag känner mig elak & ond. För det är ju faktiskt synd om Gullis. Han verkar vara så fruktansvärt ensam. & ensamma människor är det synd om. Fast att dom ibland är lite creepy.
Egentligen tycker jag att Gulis är dödsjobbig, jag får bara dåligt samvete för att jag inte tycker synd nog om honom för att babbla på hela dagen.
Jag tycker alltså synd om Gullis för att jag inte tycker synd nog om honom. Hänger ni med?


Jag skyller iaf på Mazarin som lämnat mig med detta dilemma. Det var hon som startade allt med Gullis & nu är det jag som får stå där med ett dåligt samvete varje dag!

Vi ses i Mars då.

Tisdag. Nu är det endast en vecka tills jag & Mamma åker till Sthlm, så himla skönt ska det bli att få komma iväg ett tag.

Idag var Gullis återigen på jobb. Inte helt ovanligt körde han sin "OJ ÄR DU HÄR?". Den saken går ut på att han kör dit han vet att jag står, kör nästan in i mig & ser sedan sjukt förvånad ut.. varje gång! Under hela detta lilla scenariot har jag såklart tittat på hans teater i ögonvrån..
Idag undrade han givetvis om killen som stod vid mig var en lärling.. precis som han undrade vem Johan var som sprang efter mig såå länge en gång.
Ja, jag har skrivit det förr.. men jag skriver det igen, Gullis är inte så gullig längre. Men, eftersom vi aldrig har tagit reda på vad han heter, så får det helt enkelt forstätta att vara Gullis. Gullis goes mental.

Annars har det nog faktiskt inte hänt så mkt mer. Hade lite lösa planer på att åka ut till Spättan i A-torp idag. Visst är det fint att dom blivit vuxna & skaffat hus? Dock är det rent ut sagt för j*vla tråkigt & omständigt att ta sig dit såhär mitt i veckan.
Eftersom det dessutom är lite pensionärs-varning på mig i veckorna så går det verkligen inte att få ihop. Jag hinner helt enkelt inte med att A-torp, matas, duschas & bäddas ner innan kl 23:00. & klockan 23:00 är min absoluta läggedags-tid. Inte en minut senare!
Så det får bli att vi ses i Mars ist.. tjaa, tiden brukar ju gå fort så!


Så här sitter jag nu & knappar. Helt ovettigt. Ska ta & leka mäklare, städa & duscha.. så har jag varit lite vettig sen jag kom hem iaf.

Ansökan.

Såja. Nu tror jag faktiskt att jag har lyckats få ihop en ansökan som jag är ganska så nöjd med. Nu ska det bara finslipas lite & sen skickas iväg. Man har blivit lite ringrostig under åren som gått & jag kan väl säga att jag har inte saknat att skriva ansökningar precis. Men, trots detta så är jag faktiskt ganska så nöjd, iaf för att vara ett första utkast.

Så nu ska jag belöna mig själv med att äta glass & titta på CSI.
Godnatt.

Ett vitt täcke.

Måndag. Vaknade av att marken var klädd i ett vitt täcke. Jag bäddade ner mig & somnade om igen. Tyvärr låg det vita täcket kvar när jag ngn timme senare var tvungen att bege mig ut & iväg till jobbet.
Det gick trots detta ganska så smärtfritt att ta sig till jobbet. Tågen klarade faktiskt av att köra som dem skulle idag, trots den hemska snön.
Jag undrar förresten vad som händer med mitt arga mejl & mitt frikort, kanske dags för mig att ryta till ytterligare?

På jobb hade vi lite snabbinfo & så fick vi fylla i en blankett, som troligtvis kommer visa sig vara helt onödig för min del, tyvärr..
Gullis var på jobbet idag, men då jag pratade i telefon & därefter flydde på lunch, så lyckades jag att undvika honom idag. Good for me!
Annars flöt dagen på jobbet på som vanligt.

Efter jobb begav jag mig hem till familjen. Där serverades jag Tinas köttbullar, samt en halv semla & espresso.. fint. Nu är jag mätt & belåten.
Som vanligt cyklade jag hemdärifrån i form utav en mindre packåsna.


Nu ska jag ta & titta upp om jag kommer att orka ta mig till A-torp imorron efter jobb, troligtvis kommer jag inte att göra det.
Vi får se, vi får se!

Jo, han var nog blind..

Igår när vi var på Hamnkrogen så kom där in en ngt överförfriskad herre. Det första han gjorde var att gå direkt bort till baren & beställa en stor öl. När han sedan fått sin öl stod han kvar vid baren, & somnade! Jo, det är sant. Eller ja, somnade & somnade.. men han stod & blundade & vaggade lite lätt en bra stund. Sedan började han fladdra lite lätt med ögonlocken, ni vet sådär charmigt så det verkligen syns hur sketpackad man är!
Sen fortsatte han att hålla på så.. sova, vakna, vagga lite. Stackars kille.. eller ja.. herre då..
Efter en stund tog dock hans kamrat tag i det hela & skjutsade ut honom för att skicka hem honom i en taxi. Vilket skulle visa sig inte vara helt lätt, den ngt överförfriskade herren lyckades trots sina vingliga ben att rymma från sin kamrat.. han kom dock inte så långt & till slut satt han i en taxi hem.

Det roligaste med hela den storyn var när Ida sen sa; "-Ja men det är faktiskt inte roligt". Detta efter att jag & kusse härmat & skrattat åt honom ett bra tag (efter att han gått, såklart..).
Vi undrarde givetvis varför; "-Han kanske var blind". Haha. Amen va? Jo men visst, så var det nog. Han var blind. Det var helt enkelt därför han stod sådär & blundade. & inte var det så att han rymde heller, nej.. han såg helt enkelt inte sin kompis. Jo, så var det bestämt. Nu fick vi givetvis sluta skratta & istället börja att tycka synd om honom.

Vi träffade även en kille i ridjacka. Han undrade om vi var rädda för honom? Nej sa vi. Men vem fasen blir inte rädd för en kille som har backslick & klär sig i ridjacka?
Backslicket tycks för övrigt att vara på väg tillbaka, iaf i Hbg.. jag hoppas verkligen att det stannar där!

Men, jag såg iaf en vacker sak. Ingen kunde dock gissa rätt på vem det var. Mia tippade på en kille i mössa & dom andra en i hatt. Sen när gillar jag huvudbonader? Så mitt span fick helt enkelt bli hemligt.
Jag satt mest & funderade på varför det inte är som på film. Då hade jag ist för att bara suttit & gett honom lite blickar, gått fram & sagt till honom att jag helt enkelt tyckte att han var skitsnygg!
Men, nu är det ju inte som på film. Man gör inte så, likväl som ingen någonsin försökt att ragga upp mig vid ketchupen på Ica.

Jaja, nog med dividerande från min sida nu.





Lonely Hearts Club.

Om gårdagen då;

Gårdagen var en mycket trevlig dag. Vi åkte som sagt till Oasen där vi käkade en mkt god fondue, delade en flaska rött & så blev det marängswiss till efterrätt.. sen var vi 4 mkt mätta Lonely Hearts. Jo, igår bildades vår klubb.. Lonely Hearts Club. Har man inga killar får man helt enkelt ha en klubb!
Efter att ha suttit ett par timmar på Oasen så begav vi oss vidare. Tanken var att vi skulle till ett ställe som hette Helsing, Ida hade nämligen hört att där skulle finnas fina grabbar.
Men, då det var svinkallt & ingen parkering nära Helsing, så fick det ist bli Hamnkrogen. En päroncider, surt äpple & skitsnack. Det blev en sån där precis lagom kväll. Lagom dricka, lagom sent. Runt halv tre låg jag fint nerbäddad i min säng.


Nej nu har jag inte tid att skriva mer, GG kallar.

Välkomna.

Okej. Nu är det så att min lillebror "outat" min blogg i sin blogg. Dvs att nu vet både min Mamma & Pappa om att jag har en blogg. Givetvis undrade dom då varför dom inte fått veta om detta tidigare? Kan väl erkännas att jag i början utav min "blogg-karriär" var ganska så öppen. Min blogg var väl lite mer av en dagbok än vad den är idag. Jag skrev väl lite mer om vad som sades & gjordes så, än vad jag gör nu.
Jag tror inte man tänkte så mkt på vilka människor som faktiskt kunde hitta till ens blogg då. Inte heller tänkte jag på att min familj skulle finna det intressant att läsa min blogg.
Efter en tids bloggande har nu allt fler hittat hit. & man kan väl säga som såhär, att hur nära man än står sin familj & släkt så finns det saker & ting som man väljer att hålla för sig själv/med sina vänner.. det tror jag att båda parter uppskattar.
Man vill helt enkelt inte veta allt om alla...

Nu betyder inte detta att jag inte kommer att skriva saker som sägs & görs längre. Min blogg kommer trots alt att vara min blogg, ett ställe för mig att ventilera & dela med mig av vad som händer i mitt liv. Ni som läser gör ett val när ni går in här.


Så ja jag tar väl & hälsar Mamma & Pappa välkomna hit.. så får vi se om dom kommer att fortsätta vara trogna läsare ;)

Dementering.

Jo, ni ska få ett inlägg om gårdagen, lite senare. Nu tänkte jag bara kika in & dementera ngt som jag skrev igår. Hotellet i Miami har inte privat strand. Jag blandade visst ihop det med ett annat hotell, ett hotell som jag inte har skrutit om här än.. men, det kommer mina vänner, mer skryt kommer!


Nu ska jag duscha & göra mig fin. Sen ska jag hem till familjen & äta kåldolmar, utan kål.. fint!


I'm going to Miami.

Ja, det är precis som Will Smith sjunger.

Idag fortsätter jag mitt USA-skryt.
PART TWO;

  

  

Mandarin Oriental Resort.

Troligen det flottaste hotellet jag någonsin kommer att bo på. 5-stjärnigt, det får man skryta om. Här ska familjen spendera 2 nätter i en King Size-säng. Hela familjen i en stor säng. Haha. Det kan bli en upplevelse.
Hur som helst så är jag säker på att det kommer bli AMAZING! Hotellet har en privat strand, & kolla bara "sängarna" utomhus. It's like on teve.
För mig är Miami mest CSI Miami, men det ska visst vara riktigt flott där..
Så återigen.. hur ska man hinna med hela Miami på 2 dagar?


Åh gud.
Jag kommer avlida av längtan innan vi väl är där.

Alla Hjärtans dag.

Godmorgon, eller är det kanske Godmiddag? Hur som helst så har jag varit vaken ett tag. Ätit frukost & kollat på Criminal Minds, helt i min ensamhet. Men vad gör väl det?

Alla Hjärtans dag idag. Då borde man ha ngn att mysa med. Men, det har tyvärr inte jag. Så, vad gör man då? Jo man ser helt enkelt till att ha världens bästa kusse med vänner. Ikväll ska vi fira Alla Hjärtans dag med att gå ut & äta fondue på Oasen i Hbg.. ah så mysigt det ska bli!
Så det gör faktiskt inte såå mkt att jag inte har ngn heting att mysa med idag :)


Nej, nu ska jag ta tag i min dag. Men jag kikar nog in & skriver några rader senare.

Hets!

Bli hungrig bli hungrig bli hungrig.
Detta upprepar jag för mig själv just nu. Aja, blir jag inte hungrig snart så får jag trycka iaf. Inte mer med det.
För en liten stund sedan ringde min kusse & försökte att hetsa mig till utgång. MEN idag SKA jag vara en stark kvinna & stå emot. Jag ska bara dricka vin med Caroline. Nothing more. Tror att det kan vara precis vad jag behöver idag. Ska bara komma ihåg att köra varannan vatten, annars finns det risk att det spårar..
Dessutom har jag verkligen inte råd, jo jag fick lön idag.. men jag måste hålla i mina dollars nu. Speciellt eftersom jag misstänker att det kommer att rulla en del imorgon..

Jag skulle kunna vara en duktig flicka & antingen diska eller rymma undan i hallen medans jag väntar på att bli lite hungrig. Men, det tänker jag inte vara. Det behöver man inte vara på Fredagar!


Nej nu ska jag snort nosespray, sen är det snart dags att rusta sig för vinterkylan.. HUJEDAMEJ!

Fredag den 13.

Ja, idag är det Fredag den 13. En olycksdag. Hitintills har jag kommit undan ganska så bra. Fick sluta tidigare, hann in om Kvantum & fick äntligen handlat min älskade B&J glass.. seriöst.. den är TODIEFOR!
Nu har jag precis tryckt i mig våffla, lax & avocado.. jo det är en fin kombination. Problemet är nu bara att jag är lite för mätt.
För mätt för vad tänker ni nu kanske? Jo, för mätt för att orka trycka i mig tacos hos Hoochie & Bobo om en sisådär 2 timmar. Menmen.. det ska nog gå bra det med ska ni se.
Ska iaf bli himla gott med tacos & himla roligt att få träffa min Carrodarling (& hennes man såklart..:).

Carro&jag. Vilket team vi har varit genom åren. Haha. To much sickness för att kunna nämna det här.. ;)


Vi posar glatt i ettans badrum.
På den gamla goda tiden då vi var sambos :)


Hotel Waldorf Astoria.

    
 

Här har ni en utav pusselbitarna (eller fyra..).
Hotel Waldorf Astoria i New York. Här har visst en hel del kändisar bott & vad passar väl bättre för en jetset familj som våran? Kan ju knappast nöja oss med mindre va? Nix. Så här på detta anrika hotell kommer vi att spendera 4 dagar. 4 dagar i New York. Hur fasen ska man hinna med allt?
Menmen...
Hoppas Justin &  MAdonna är där när jag är där!


Jag tänkte göra som så att jag avslöjar lite pusselbitar då & då. Det tycker jag kan vara skoj. & eftersom det är min blogg så är det jag som bestämmer vad som är skoj eller inte.


USA here I come!

Okeeej. Nu kan jag inte hålla mig längre. Ni vet det där jag teasade er om för ngn dag sedan? Nu ska jag berätta vad det är som är på gång.
Jag hade tänkt vänta tills allt är helt spikat, men jag kan helt enkelt inte hålla mig tills dess.

För er läsare kanske detta inte är ngn big deal, men för mig är detta HUGE!
Okeeeej, here we go; Jag, Mamma & Pappa ska åka till USA i sommar. Yesbox. I två veckor ska vi befinna oss in the states. 2 veckor i detta mäktiga land.. & så såklart, det viktigaste av allt.. vi ska äntligen få träffa vår älskade Bötte igen! 2 veckor ska vi ha tillsammans, återförenade som en familj. Jisses! Det är bara så underbart att jag knappt kan tro att det är sant :)

Jag minns kvällen innan Lillebror skulle åka till USA. Vi hade släktkalas & senare på kvällen var jag & Kusse på inflyttningsfest hos Marre. Ännu senare på kvällen satt jag & Marre i en taxi hem från Hbg. Då pratade vi om Lillebror & USA, & jag kan aldrig glömma hur Marre tyckte att jag skulle tacka Björn för att han åkte dit.. detta eftersom jag & familjen då var tvungen att åka & hälsa på honom där. & utan att ta i så kan man väl säga att Marre älskar the states? Hon var eld & lågor när hon pratade om det.
Detta fenomen är hon inte ensam om. Alla som ngn gång har satt foten i New York tycks gå in en annan värld när dom trippar tillbaka till USA.
Är det verkligen så magiskt? Jag tror det.

Vi har nu börjat att lägga vårt USA-pussel. Ett antal bitar är lagda & en hel del återstår.
Det smsas, mejlas & i helgen ska det diskuteras. Jag vill bara att allt ska bli bokatbokatbokat. Kan inte känna att det är på riktigt förrän allt är bokat.

MEN. Fattar ni? JAG SKA TILL USA! JAG SKA FÅ TRÄFFA LILLEBOR! <3
Först ska min kära Far bara råna en bank, tur att vi bor i L-a då. Här tycks man kunna råna banker & dylikt hur enkelt som helst!

Spännande.

Torsdag. So sweet. Idag har jag nog inte så mkt att skriva om. I morgon är det äntligen Fredag, då får jag lön & så ska jag leka med Carro.. såå det ser jag såklart fram emot.

Nu har jag precis tryckt i mig ett vitlöksbröd & snart ska jag hoppa in i duschen.


Jo, precis så spännande är mitt liv idag.

Det är tanken som räknas.

Idag tänkte min Lillebror köpa en klänning till mig, istället så köpte han 2 par skor åt sig själv. Jojo, vad är det man säger.. det är tanken som räknas? :)
& visst behövde han 2 par skor till? Klänningen hade säkert inte passat iaf. Jojo.

Annars har det inte hänt så mkt idag. Jag är mest glad över att ännu en dag har gått. Jisses alltså, denna ständiga nedräkning till helgen.
Man längtar livet ur sig.

I helgen ska familjen diskutera. Det kan bli roligt. Jag ska föra Böttes talan. Ja, vi får väl se hur det går va?


Nej vet ni vad? Ni ska jag läsa bloggar, sen kallar sängen.

Myskväll med M&M.

Tisdag. Ännu en dag gjord. Det är så jag ser det nuförtiden. Tragiskt.
Inget utvöver det vanliga hände på jobbet idag. Min chef tycks dock ha skaffat en sensor som känner av varje gång jag pratar med Kusse, hon ringer jämt då. Men, jag blir inte det minsta rädd, hon är nämligen så snäll så snäll så nuförtiden. Vi anar oråd, såklart.

Efter jobbet tog jag bussen hem till Mormor. Där åt hon, jag & Mamma en mysig kvällsmat. Pratade lite, tittade på kort & bara hade det mys.
& jisses vad min Lillebror är lik min Morfar när han var yngre.. helt otroligt!

För övrigt har jag saknat min Lillebror en aning idag. På bussen hem med mp3n i öronen är det lätt att känna tårarna bränna innanför ögonlocken..
Men vi hoppas på att vi ses snarare än väntat, eller ja...


Nej nu ska jag kolla fb, sen blir det bingen & inspelat TM för mig.
Nattinatt.

Teaser.

Skönt att ngn faktiskt hade saknat mig :)

Men ärligt talat så vet jag faktiskt inte om det hänt så värst mkt i mitt liv som är värt att skriva om här. Jag hade iaf varit saknad även på jobb, av gullis. Ah ja, kanske inte den man ville vara saknad av, men bättre än ingen I guess? Ni undrar kanske vem gullis är? Kanske tror ni att gullis är en söt shoppare eller en het anställd? Nej, nej nej. Gullis är helt enkelt en gullig gubbe som plötsligt förvandlats till smått galen. Ingen man vill vara saknad av alltså!

"-Åh åh jag måste gå & hälsa på fruktis". Remember Mazarin? Haha.
Då tyckte vi att han var världens gulligaste & hittade på ursäkter för att kunna prata med honom. Nu är det tvärtom.
Jaja, nog om gullis nu.

Snart är det endast 2 veckor tills jag & Mamma ska åka upp till Sthlm & hälsa på sötkusinen & Moster & Morbror. Det längtar jag himla mkt till! Så snälla.. Gud? Låt dessa veckor gå fort. I need a break.
Jag kommer iofs att få en break sen, men uuh.. det puttar vi åt sidan tills den dagen är här.

Annars? Vi planerar a big thing som jag så gärna skulle vilja skriva ut här, men jag vill vänta tills allt är klart. Tills dess gör jag bara som "de stora bloggarna" gör & teasar er lite. Jag tror nämligen att det betyder otur att skryta runt här innan allt är spikat.
Men ååh jiiiisses vad jag villvillvill detta! Ni förstår bara inte!


Nej nu ska jag läsa lite bloggar, sen kanske göra ngt vettigt?

Återuppstått.

Såja vänner, nu är jag återuppstånden från de döda. Eller ja, jag är frisk helt enkelt! Vilken vecka jag har haft, det har varit såå synd om mig så ni anar inte. Men, nu är jag tillbaka med nya krafttag! Detta firar jag med att fixa till mina naglar, så vi hörs när jag är färdig med det.


Jag hoppas att ni har saknat mig riktigt mkt ;)

Influensa.

Så fick jag den febern jag önskade, & mer därtill.

Vilket helvetesnatt jag har haft. Frusit. Svettats. Varit sjukt törstig. Kissat 100 ggr. Haft värk i hela kroppen. Oroat mig för att behöva ringa min chef.
Vilket jag med 39 graders feber i morse var tvungen att göra.

Det var längesedan jag var såhär kass. Jisses. För tillfället är jag hög på treo, så nu mår jag okej. Treo är min bästa vän just nu. 5 stycken har jag tryckt i mig på mindre än ett dygn. Det ska jag inte säga till Mamma, då kommer hon att säga att jag är beroende.
För övrigt är Mamma (som alltid) världens sötaste & ska komma hem med lite stuff till mig sen. Det är så bra med Mammor, dom tycker jämt så synd om en när man beklagar sig lite <3. Fast jag har nog iofs beklagat mig mkt.

Men, det har faktiskt varit synd om mig. Tänk er själv hur sjuk jag måste vara när jag inte ens orkar varken kolla på teve, eller slå igång datorn.
Nu gör jag iofs både och. Detta p g a att jag, som sagt är hög på Treo + att Mazarin räddade min dag lite (eller ngt..;) när hon tvingade upp mig för att starta datorn. Men det var det värt.. hahahaha ;)


Nu ska jag fortsätta njuta av att orka sitta upprätt, eller ska jag kanske ta & titta på lite Astrid Lindgren? Det är typ obligatoriskt när man är sjuk :)
Ah.. vi får se!

Juicy.

Okej vänner. Jag vet att ni alla sitter & väntar på ett juicy inlägg från helgen. Men, ni kommer att få vänta ett tag till. Idag mår jag nämligen inte så värst bra. Fryser & har ont i kroppen. För 20 minuter sedan visade tempen feber, nu gör den det inte.
Hur som helst så mår jag inte bra & det blir därför inget juicy inlägg idag. Men det kommer mina vänner, det kommer ;)

Hang in there!


Update: En liten stund senare hade jag feber igen. Great när det verkligen inte kan bestämma sig. Men, jag vet ju hur jag mår iaf. Jag orkar inte ens snygga till mina naglar, då är det utan tvekan ngt fel på mig!
Ska leka mäklare, sen blir det bingen för mig.

Ny månad - Nytt liv.

Jo så får det bli.

RSS 2.0