Den gråa känslan.
Regnet vräker ner & jag har lyssnat på Kent hela morgonen. Då fylls man av den där känslan. Den gråa känslan av ensamhet.
Känslan av att ingenting någonsin räcker till.
& allt jag vill är att krypa upp i en trygg famn. Känna fingrar genom håret & varma andetag i nacken.
Men, istället trotsar jag regnet & beger mig ner i stan med Mamma. Så nu ska jag sluta knappa här & ta & leta upp mina stövlar & kleta på lite kajal.
Hörs senare raringar!
& jag är inte ett dugg avis på Kusse som är på Cypern. Kusse som ligger på stranden just nu. Inte det minsta avis. Nej.
Kommentarer
Trackback
